Frågor och svar

Vad är en kvartersreaktor?

Små modulära reaktorer (SMR) är mindre reaktorer som byggs i moduler och fraktas i delar till den plats där de ska byggas. Enligt International Atomic Energy Association (IAEA) har SMR definitionsmässigt en elektrisk effekt på mellan 15 och 300 megawatt (MWe). Det kan jämföras med Ringhals 1 på drygt 800 MWe och Olkiluoto 3 i Finland som ska ha en effekt på 1600 MWe. Det är även möjligt att bygga ett större kraftverk genom att ha flera SMR på samma plats.

Vad är vitsen med att de är små?

I kärnkraftens begynnelse var reaktorerna små, men blev väldigt dyra. Därför började man bygga större reaktorer för att få skalfördelar. Nu har byggen av stora reaktorer blivit väldigt kostsamma av säkerhetsskäl och då menar industrin att det blir billigare och snabbare att serietillverka mindre reaktorer. Att de är förhållandevis små gör det även möjligt att placera dem nära bebyggelse och sälja spillvärme till fjärrvärmenät.

Finns det kvartersreaktorer i drift?

Det finns inga SMR i kommersiell drift någonstans. Det har länge funnits små reaktorer, exempelvis på u-båtar och i andra tillämpningar där kostnaden inte är viktig. I Ryssland finns en SMR och Kina har två testanläggningar. I USA, Kanada och Storbritannien finns framskridna planer för tre testanläggningar, men de får alla stort ekonomiskt stöd av regeringarna. Enligt IEA finns cirka 25 mer eller mindre framskridna projekt och ett 40-tal som fortfarande befinner sig i ett mycket tidigt stadium.

Finns det planer?

Det beror på vad som menas med “planer”. 24 kommuner har sagt till TT att de är intresserade och ytterligare ett antal har pekats ut som lämpliga av regeringspartierna. Det är okänt hur långt diskussionerna har kommit och det varierar säkert, men samtal förs säkert i många av dem.

I exempelvis Svalöv undersöker kommunens energibolag möjligheterna att bygga en reaktor. Enligt elhandelsföretaget Kärnfull Next, som säljer el från kärnkraftverk, jobbar de i dag med åtta olika SMR-projekt i Sverige: sex företag inom tung industri och två kommuner visar intresse.

Finns det någon svensk tillverkare?

Nja, Swedish Modular Reactors i Oskarshamn, ett dotterbolag till Sydkraft och den tyska energijätten Uniper, har planer på att serietillverka 20–40 reaktorer per år, huvudsakligen för den svenska marknaden. Reaktorerna finns än så länge bara på forskningsstadiet, beräknas kosta två miljarder kronor styck och ha en effekt på 55 MWe. Verksamheten har hittills fått 99 miljoner kronor i bidrag från staten och är den hetaste kandidaten om det ska byggas SMR i Sverige.

Hur många ska byggas?

Det är osäkert och beror på flera faktorer. Regeringspartierna har sagt att elproduktionen i Sverige behöver fördubblas, alltså en ökning med 140 terawattimmar (TWh). Samtidigt verkar de vara emot planer på utbyggnad av vindkraft, vilket innebär att större delen av den ökade elanvändningen behöver åstadkommas genom att bygga SMR.

Det stöds av att regeringen enligt Tidöavtalet ska avsätta 400 miljarder kronor i kreditgarantier för nya kärnkraftverk, vilket skulle räcka till ungefär 200 SMR med en effekt på 55 MWe. Det stöds även av att det svenska företag som nu utvecklar en SMR planerar att tillverka 20–40 reaktorer per år, huvudsakligen för den svenska marknaden.

Var ska de byggas?

Idag vet vi inte ens om de kommer att byggas, men i så fall kommer de att ligga i eller nära städer av alla storlekar eftersom den ekonomiska kalkylen bygger på att reaktorernas spillvärme används, främst i fjärrvärmenät och industriprocesser. Troligen kommer de även att byggas i mindre samhällen med industrier som använder mycket energi, exempelvis cement-, metall- och pappersindustri.

I en debattartikel i Dagens Nyheter skrev den moderata partiledaren Ulf Kristersson: “De små reaktorerna är lagom stora för att försörja städer i Katrineholms storlek” och att de kan “leverera fjärrvärme även till små eller medelstora städer”. Katrineholms kommun har knappt 35 000 invånare.

38 kommuner har pekats ut som lämpliga av regeringspartierna eller har själva sagt att de vill ha en reaktor. Här finns en förteckning över kommuner som riskerar att få en eller flera kärnreaktorer.

Finns det någon klimatnytta med att bygga dem?

Nej. Utsläppen av växthusgaser behöver minska nu och den första reaktorn skulle kunna kopplas in på elnätet tidigast om 10–15 år. Samma mängd el kan produceras genom att bygga ut förnybara energikällor, framför allt vindkraft till havs, vilket är både billigare för staten och går snabbare.

Är SMR detsamma som generation 4?

Nej. Det finns många olika planer på SMR och de använder olika teknik, men i huvudsak är det konventionella reaktorer som använder samma teknik som nuvarande reaktorer, alltså inte det som kallas Generation 4. De är bara vanliga reaktorer fast små.

Blir de säkrare än dagens reaktorer?

Det är oklart. De som vill tillverka och bygga kvartersreaktorer hävdar att de är säkrare, men å andra sidan säger de som äger dagens reaktorer att de är helt säkra. Någon av dem överdriver. Men även om SMR i sig skulle bli något säkrare än dagens reaktorer ökar risken för olyckor eller sabotage eftersom de blir betydligt fler.

En reaktor, liten eller stor, måste alltid ha 1) säker vattentillförsel 2) vara skyddad mot översvämning 3) vara skyddad mot terrorister 4) vara skyddad mot plutoniumtjuvar 5) vara skyddad mot brand, även i omgivningen 6) stå på stabil grund, samt 7) ha en genomtänkt analys av vart radioaktivitet tar vägen om den kommer ut.

Vad händer vid en olycka?

Det beror på olyckans karaktär, var den är placerad och vilken teknik som används, men även olyckor vid små reaktorer kan få väldigt allvarliga följder. Att placera kärnkraftverk i närheten av tät bebyggelse ökar riskerna för omfattande skador på befolkningen.

Har det skett någon allvarlig kärnkraftsolycka i Sverige?

Nej, men genom åren har det inträffat åtta så kallade incidenter. Här kan du läsa om haverier vid svenska kärnkraftverk.

Vad ska hända med avfallet?

Ingen vet. Det slutförvar för kärnavfall som debatteras idag är inte dimensionerat för mer avfall än vad som uppstår från redan nedlagda och befintliga reaktorer. Kärnavfallsrådet lyfte frågan i en debattartikel Dagens Nyheter 24 november 2022.

Hur stora blir reaktorerna?

Eftersom det finns många olika koncept från olika tillverkare är det osäkert. Men mycket talar för att de vanligaste kan bli en svensktillverkad reaktor med en effekt på 55 MWe, det vill säga ungefär en femtondel av effekten i Ringhals. Byggnaderna blir inte större än ett mindre kontors- eller verkstadsområde. Men flera SMR kan byggas på samma plats för att få ett stort kärnkraftverk.

Kommer elanvändningen att fördubblas?

Det är väldigt osäkert. Regeringspartierna lutar sig mot ett “högnivåscenario” i en rapport som har tagits fram av Energiföretagen. Där räknar branschföreningen med att samtliga hittills aviserade satsningar på elektrifiering blir verklighet. Det gäller all den el som kommer att krävas till batterifabriker, för att producera fossilfritt stål, för att elektrifiera transportsektorn och mycket annat.

När kan den första byggas?

De flesta tillverkare menar att de första kommersiella reaktorerna kan börja byggas om tidigast tio år. Men om någon aktör vill bygga en reaktor kan de lokala processerna för att söka placering och få in planerna i kommunernas översikts- eller detaljplaner påbörjas ganska snart.

Hur lång tid tar det att bygga en kvartersreaktor?

Ingen vet. Enligt förespråkarna kan det gå på ett par år när all planering och alla tillstånd är klara. Eftersom alla reaktorer i princip blir likadana krävs det, enligt förespråkarna, endast ett typgodkännande, ungefär som vid tillverkning av flygplan eller bilar. Även om godkännandet för den första reaktorn tar lång tid, skulle det gå snabbt att bygga de följande. Andra menar att det nog tar längre tid.

Räcker det med ett typgodkännande av SMR?

Det är för tidigt att säga. Men även om det blir så kommer det att ställas krav som utgår från lokala mark-, vatten- och säkerhetsfrågor. Och även om en reaktortyp blir godkänd i exempelvis USA blir den inte med automatik godkänd i andra länder. Förespråkarna vill se gemensamma krav, men det är nog långt borta.

Kommer det att finnas 200 SMR i Sverige år 2035?

Nej. Möjligen kan det finnas en eller några SMR som kopplas in då. Sedan tar en fullskalig utbyggnad längre tid. Det svenska företag som planerar att tillverka reaktorer för den svenska marknaden, Swedish Modular Reactors, tror på 20–40 reaktorer per år. Konsultföretaget WSP tror på högst ett tiotal reaktorer år 2035 och närmare 40 tio år senare.

Blir elen billigare än från nya stora reaktorer?

Ingen vet, men förespråkarna tror att det kan bli så. Exempelvis tror Swedish Modular Reactors (ovan) att produktionskostnaden kan bli ungefär 60 öre per kilowattimme (kWh). Det är betydligt billigare än från nya stora reaktorer, men fortfarande dyrare än el från solceller och vindkraftverk.

Vad kommer det att kosta?

Ingen vet säkert. Kostnaden för en reaktor från Swedish Modular Reactors uppskattas idag till cirka två miljarder kronor. Tvåhundra sådana reaktorer skulle kräva investeringar på cirka 400 miljarder kronor, vilket också är den summa som regeringen och Sverigedemokraterna har angett i Tidöavtalet att de ska avsätta i kreditgarantier för byggen av nya kärnkraftverk.

Behövs de?

Nej. Mycket talar för att Tidöpartiernas antaganden om det framtida behovet av el är överdrivna. Men även om de stämmer finns långt framskridna planer för vindkraftparker till havs som kan kan leverera den el som skulle behövas. Utbyggnaden kan påskyndas genom ett mindre stöd till nätanslutning, men kan i övrigt byggas utan statliga bidrag eller kreditgarantier. Regeringen verkar dock ointresserad av detta och har sagt nej till stöd för anslutning av havsbaserade vindkraftverk.

Vilka lagar ska ändras?

Regler för konstruktion och drift av kärnkraftverk i Sverige styrs främst av kärntekniklagen, miljöbalken och kärnteknikförordningen, men även av ett antal mer detaljerade föreskrifter och allmänna råd från myndigheter, framför allt Strålskyddsmyndigheten. Tillsammans har dessa stor betydelse för vilka typer av reaktorer det är tekniskt och ekonomiskt möjligt att bygga i Sverige.

Regelverken har tillkommit och utvecklats utifrån den typ av stora reaktorer som byggdes i Sverige under 1970- och 80-talen och anses inte anpassade för SMR. Därför föreslår förespråkarna ändrad lagstiftning på flera områden:

• Ta bort miljöbalkens regel att det endast får finnas tio reaktorer i landet och att nya reaktorer endast får byggas på platser där det redan finns reaktorer.

• Förenklad och förkortad tillståndsprocess för att bygga nya reaktorer, harmoniserade regelverk med andra länder och införande av typgodkännanden.

• Sänkt ansökningsavgift för den som vill uppföra en ny reaktor. Idag är den satt till 100 miljoner kronor, med tillkommande avgifter i samma storleksordning varje år tills reaktorn får tillstånd för normaldrift.

Vad säger kommunerna?

Hittills har ingen kommun tagit ställning eftersom det är ett nytt förslag från regeringen. Men enligt miljöbalkens 17 kap 6 § måste kommunerna godkänna nya planer på kärnkraftverk innan de kan byggas. Kommunerna har alltså vetorätt och kan stoppa byggen av nya reaktorer.

Finns det fler problem?

Som framgår ovan finns det många frågetecken och problem, inte minst vad gäller säkerhet och kostnader. Utöver dessa är det största problemet att planerna på SMR lägger en våt filt över utbyggnaden av hållbar förnybar energi, främst vindkraft till havs. Risken är stor att planer nu läggs på hyllan och att Sveriges energi- och klimatomställning avstannar.