Inom kärnsäkerhet används den så kallade INES-skalan för att gradera strålningsrelaterade incidenter och olyckor. INES-skalan omfattar händelser som rör all typ av lagring, hantering och transport av radioaktivt material och strålkällor.
Svenska incidenter
Händelser klassas i sju olika nivåer där nivå 1–3 kallas incidenter och nivå 4–7 för olyckor. Skalan är konstruerad så att varje steg är cirka 10 gånger allvarligare än det föregående. Med stigande allvarlighetsgrad är nivåerna:
Avvikelse
Incident
Allvarlig incident
Olycka med lokala konsekvenser
Olycka med vida konsekvenser
Allvarlig olycka
Stor olycka
Vid svenska kärnkraftverk har det inträffat åtta incidenter som har graderats till INES 2.
Minuter från härdsmälta i Forsmark
Aldrig har Sverige varit så nära ett eget Tjernobyl som den 25 juli 2006. Vid incidenten slogs mer än tolv olika säkerhetssystem ut samtidigt. Ett av säkerhetssystemen som slogs ut var borinsprutningen, en extrem nödåtgärd för att få stopp på kedjereaktionen om styrstavssystemet, reaktorns broms, inte fungerar. Nu gick styrstavarna in, men det visste man inte i kontrollrummet eftersom elen dit hade slocknat.
I arbetet efter olyckan har man konstaterat att risken för härdsmälta i någon av Forsmarks reaktorer varit lång under flera år, på grund av flera brister och fel. Både detta faktum och omständigheterna kring olyckan hölls hemliga under lång tid.
Nära stort radioaktivt utsläpp i Stockholm
1969 förlorade teknikerna kontrollen över kärnkraftsreaktorn i Ågesta utanför Stockholm. En koppling sprängdes och fem hundra ton vatten kom lös. Reaktorhärden riskerade att torrläggas vilket skulle leda till en härdsmälta.
I ett skede av haveriet hotade ett rörsystem att sprängas, vilket hade resulterat i att 74 ton tungt radioaktivt vatten hade bildat ett gigantiskt moln som sedan hade drivit in över Stockholm, med fruktansvärda konsekvenser och många döda.
Som så många gånger tidigare hölls olyckan hemlig inom en snäv krets i många år. En av de allvarligaste incidenterna i svensk kärnkraftshistoria.
Brand härjade i Ringhals – på grund av kvarglömd dammsugare
För att tjäna pengar frångick ledningen för Ringhals kärnkraftverk de ordinarie rutinerna och tidigarelade ett tryckprov av reaktorerna. Problemet var bara att någon glömt en dammsugare i reaktorinneslutningen. Den fattade eld och elden spred sig. Olyckan var ett faktum.
Hela kärnkraftverket var tvunget att stoppas och startades inte igen förrän åtta månader senare. Hela kalaset kostade två miljarder svenska kronor.
Barsebäck snabbstoppas
Vid återstart efter bränslebyte 1992 brast en del i en säkerhetsventil, vilket ledde till omedelbar snabbstopp för reaktorn. Olyckan eskalerade inte, men klassas ändå som en tvåa på den internationella INES-skalan över incidenter vid kärnkraftverk.
Säkerhetsventiler ur spel i Ringhals
1994 konstaterades att säkerhetsventilerna för ångledningarna inte fungerade som de skulle i flera av Ringhals reaktorer. En olycka undveks, men incidenten kategoriseras fortfarande som väldigt allvarlig eftersom felen var av systematisk natur.
1997 upptäcktes ett liknande fel i Ringhals 4, vilket bedömdes allvarligt eftersom det därmed skett flera gånger och inte åtgärdats.
Oskarshamn kunde inte kylas vid olycka
En viktig funktion i ett kärnkraftverk är att kunna kyla bränslet i samband haverier. 1996 konstateras att härdnödkylningen vid Oskarshamn 2 inte fungerade eftersom elkraftmatningen till pumparna var frånslagen. Vid ett haveri hade detta kunnat få katastrofala följder.
Barsebäck på väg att börja koka
Vid en provtagning 1999 råkade man stänga av tillförseln av vatten till kylvattenpumparna vilket på bara några minuter ledde till förhöjda temperaturer i anläggningen. Reaktorn snabbstoppades manuellt. Klassas som en tvåa på den internationella INES-skalan över incidenter vid kärnkraftverk.